Smiley – wikipedia electricity was invented

##########

Smiley, smajlis, emotikon eller humörsymbol [1 ] (ibland även uttryckssymbol och smilies) är en grafisk symbol som uttrycker en känsla. Den består antingen av en kombination av skrifttecken eller av en enklare bild (kallas i digital version emoji). Ofta används sådana symboler för att uppmärksamma mottagaren av ett meddelande om avsändarens känslor, och kan då helt ändra meningen av en skriven text. På webbforum och chatnätverk ersätts dessa symboler ibland med små motsvarande bilder. Exempel på brett kända uttryckssymboler är den glada smileyn 🙂 och det ledsna ansiktet :(.

De emotikons som används på internet kan spåras tillbaka till ett förslag av Scott Fahlman i ett meddelande daterat den 19 september 1982. Smileys eller emotikons kan beskrivas som static electricity human body en illustrativ representation av ansiktsuttryck med hjälp av en kombination av enkla ASCII-tecken, till exempel kommatecken, kolon, bindestreck och parenteser. [4 ] År 1998 etablerades ett system med bildbaserade humörsymboler för japanska smartmobiler. Dessa datorikoner, emojier, standardiserades i Japan runt 2005 och har sedan 2010 spridits internationellt, som del av olika textbaserade kommunikationssystem. Numera (februari 2019) finns det tekniskt stöd för över 3 019 olika emojier, [5 ] och uppsättningarna inkluderar både rena humörsymboler (främst ansikten) och en mängd andra typer av piktogram.

Italienska arkeologer har funnit krukor i Turkiet från år 1700 f.Kr där en av dem har vad som tycks vara en stor målad smileyfigur. [3 ] Uttryckssymbolen i skriven text kan även dateras till 1653 när den ritades av en slovakisk notarie för att markera sin tillfredsställelse med electricity laws uk stadens ekonomiska situation. [3 ] [6 ] Symbolen blev allt vanligare i takt med att humoristiskt skrivande blev vanligt.

I april 1857 fanns ett användande av morsekod för att uttrycka känslor dokumenterat i National Telegraphic Review and Operators Guide. Numret 73 ska här ha lagts fram med betydelsen love and kisses ( svenska: kärlek och kyssar), senare reducerat till det mer formella best regards ( svenska: bästa hälsningar). Dodge’s Manual dokumenterade år 1908 återinförandet av love and kisses som nummer 88. Gajadhar och Green kommenterade att båda grade 6 electricity unit morse-förkortningarna är mer kortfattade än moderna förkortningar såsom LOL. [7 ] [8 ]

Typografiska smileys publicerades 1881 i USA av den satiriska tidningen Puck. År 1912 föreslog Ambrose Bierce an improvement in punctuation — the snigger point, or note of cachinnation: it is written thus \___/! and presents a smiling mouth. It is to be appended, with the full stop, [or exclamation mark as Bierce’s later example used] to every jocular or ironical sentence. [10 ] Före datorn [ redigera | redigera wikitext ]

En tidig förekomst där man använde text för att representera snedställda leenden (och ledsna uttryck) var i en reklam för MGM-filmen Lili i tidningen New York Herald Tribune den 10 mars 1953, på sidan 20, kolumn 4-6. I Ingmar Bergmans film Hamnstad från 1948 så ritar e electricity bill payment rollfiguren Berit en ledsen smiley på sin spegel med hjälp av sitt läppstift. [3 ]

År 1962 tog sig smileyn på riktigt in i populärkulturen när radiostationen WMCA i New York lanserade en reklamkampanj då de delade ut en tröja med texten “WMCA good guys” och en stor glad figur ovanpå. Följande år 1963 skapades the smiley face, en gul knapp med två svarta prickar som ögon och en uppåtvänd kurva som mun, av frilansaren Harvey Ball som fick $45 för ett jobb som tog tio minuter. Symbolen användes av försäkringsbolaget The State gas definition science Mutual Life Assurance Company som en del i en kampanj för att få upp arbetsmoralen. The smiley face användes på affischer, knappar och skyltar, och blev snart en stor hit för företaget. [12 ] [3 ]

I en intervju i New York Times i april 1969 frågade Alden Whitman författaren Vladimir Nabokov: How do you rank yourself among writers (living) and of the immediate past? Nabokov svarade då: I often think there should exist a special typographical sign for a smile — some sort of concave mark, a supine round bracket, which I would now like to trace in reply to your question. [13 ]

Varken Harvey Ball eller försäkringsbolaget sökte patent för symbolen så när bröderna Bernard och Murray Spain upptäckte smiley-knappen i början av 1970-talet kopierade de figuren men la till texten “Have a Happy Day” under. Bröderna Spains electricity and magnetism purcell version gavs copyright och redan efter första året hade de tryckt upp mer än 50 miljoner knappar. Smileyn kom sedan att blir en ikonisk symbol för flower power-rörelsen under Vietnamkriget. [3 ]

I Frankrike var den franske journalisten Franklin Loufrani den första att registrera figuren för kommersiell användning när han 1971 började markera glada nyheter i tidningen France Soir med en smiley. Han fick år 1988 varumärkesskydd för ordet “Smiley” i stora delar av världen och hans son Nicolas har sedan tjänat miljoner per år på licensiering av figuren genom företaget The Smiley Company. [3 ] Sent 1900-tal [ redigera | redigera wikitext ]

I elektroniskt kodad text används ofta glyfer som är avsedda för något helt annat som uttryckssymboler, till exempel :-), 😀 och =) som visar att det man skriver skall uppfattas skämtsamt, man är glad eller avser att vara trevlig. Eller 🙁 och =( som uttrycker motsatsen. Dessa symboler kallas smileys eller emotikons, en sammansättning av det engelska orden emotion icon. [4 ] För att tydligt kunna se figurerna är det nödvändigt att luta huvudet med vänster öra mot vänster axel, då syns ögon och mun i olika varianter visande emotionen gas calculator ifråga.

Det äldsta belägget för användandet av den klassiska digitala smiley är från 1982, då Scott Fahlman vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh föreslog symbolen 🙂 på ett internetforum, som ett enkelt tecken för att markera att det man skriver vid elektronisk kommunikation skall uppfattas som ett skämt. [4 ] Det är ju annars svårt att se nyanser i språket vid skriftlig kommunikation, på det sätt som kan höras när man pratar med någon. Inom några månader efter Fahlmans inlägg så spreds sedan nya varianter av emotikoner över ARPANET och Usenet, föregångarna till Internet. [4 ] Fahlman har själv framhållit att han inte är säker på att han var först med idén, även om han aldrig har electricity in india hört av någon som har hävdat sig ha hittat på saken innan han gjorde det. [14 ]

Franklin Loufrani och Nicolas Loufrani grundade 1996 The Smiley Company. Året efter utvecklade Nicolas hundratals olika smileys i tecknade versioner som patenterades i USA. I juli 1997 kom de första Smiley-ikonerna upp på internet som GIF-filer. År 2001 samlade företaget nästan 1000 tecknade smileys på webbplatsen Smiley Dictionary. Antalet kom senare att växa till över 3000. År 2002 skrev företaget kontrakt med mobiloperatörer som Nokia, Motorola och Samsung om att låta dem använda sig av smileys på deras mobiltelefoner. [15 ]

Symbolerna i dess grundläggande former som 🙂 och 🙁 har utformats med tanke på den begränsade mängd tecken som traditionellt funnit pålitligt tillgängliga i datorer, den mängd som v gashi 2012 kallas ASCII (95 st skrivbara tecken, varav 52 bokstäver, 10 siffror och 33 övriga). Traditionellt har ett minst 90-tal tecken ytterligare funnits, så som åäö «×º» , men det har varierat mellan datorer och språk så sådana tecken har inte brukat användas i smileys. De har oftast inte funnits direkt på tangentbordet heller. I Unicode finns ett fåtal färdiga smileys, som ☹(kod U+2639) och ☺(kod U+263A) men inte många, och de stöds ofta inte av datorerna.

I västerländska länder skrivs emotikoner vanligtvis sidledes och läses från vänster till höger. I Japan ökade populariteten istället för så kallade kamojis (顔文字 4 gases in the atmosphere besides oxygen and nitrogen; lit. 顔(kao)=ansikte, 文字(moji)=tecken), en annan version av emotikon. Kamojin började spridas runt 1986 och till skillnad från de västerländska emotikonerna skrivs de inte sidledes. Ett exempel på en leende kamoji är ^_^ . [4 ] Emojier [ redigera | redigera wikitext ]